Skapa ängsmark för pollinatörer – investera i ekosystemtjänster på era marker

Anteckningar och insikter från studieresa i Älvkarleby den 22 augusti 2019.

Hur kan vi investera i ekosystemtjänster och skapa förutsättningar för biologisk mångfald på våra marker? Massutdöendet av insekter, de allt tystare somrarna och bristen på pollinatörer får konsekvenser för hela samhället. De största hoten mot arter i Sverige är förluster av livsmiljöer till följd av avverkning eller igenväxning: artrika ängs- och betesmarker har minskat med 75 % sedan intensivt jordbruk och skogsbruk tagit över, och av de cirka 4 300 arter som idag är rödlistade i Sverige, är merparten knutna till ängsmarker eller skog.

Under en heldag i områden runt Älvkarleby fick vi ta del av konkreta verktyg och inspirerande exempel för hur vi kan bromsa massutdöendet av insekter och förlusterna av ekosystemtjänster genom att skapa och sköta ängsmarker – ett arbete där alla kan bidra och all mark värdefull.

Dagen gav bland mycket annat kunskap om:

  • Komossängen – restaurerad slåtteräng dit väddnätfjäril återintroducerats. Här berättade Tommy Lennartsson och Pär Eriksson från Upplandsstiftelsen om områdets utveckling från bortglömd äng till Natura 2000-område.

  • Artrika vägkanter, som långsmala ängar och spridningskorridorer i landskapet. David Brobäck Calais, miljöspecialist på Trafikverket, visar oss en artrik vägkant och berättar om Trafikverkets arbete med artrika vägkanter och stationsområden.

  • Vattenfalls kraftledningsgata, en restaurerad ängsmark som med anpassad skötsel blivit artrikt Natura 2000-område. Andreas Grändborn och Jonas Weinz, båda Vattenfall, och Eva Grusell, Sweco, berättade om det strukturerade och platsspecifika arbetet med att främja biologisk mångfald som sker i Vattenfalls kraftledningsgator.

I sammanfattningen från dagen – Skapa ängsmark för pollinatörer (PDF) – hittar du en utförlig sammanfattning från dagen – tillsammans med konkreta tips och insikter för hur ni kan skapa värdefulla ängsmarker.

 
 
Lisa Kejving